30 september 2008

Kinesisk roulette och ett Pelarhelgon...

Kom idag att tänka på en del udda filmer jag sett och som jag älskar. Film är ju ett fantastiskt medium som kan hålla en i ett järngrepp i timmar. Film kan fånga mig känslomässigt och försätta mig i affekt på olika sätt. Jag älskar att gripas, gråta, skratta och rasa av en riktigt bra "rulle". Filmen "Kinesisk roulette" (1976)är en sådan film. Jag såg den första gången 1977 på 5:ans biograf inne på Ö. Nordstan i Göteborg. Geniet Rainer Maria Fassbinder har gjort denna liksom många andra bra filmer.
Det som är så speciellt med denna film är dels hur han har använder kameran, den åker och snurrar runt skådespelarna och det skapar en väldigt speciell känsla. Dels är stämningen i filmen kylig, kall, manipulativ, spännande och storslagen. Det är svårt att sätta ord på det men jag njöt kolossalt av "spelet" som dottern i filmen drog igång.



En annan udda film är "Simon Pelarhelgonet" (1965) av Luis Bunuel. En kortfilm som är mycket surrealistisk och märklig. Handlar om en man som i 36 år levde på en pelare!! Simon sitter uppe på sin pelare och ber till Gud, han hallucinerar och brottas med syndfulla tankar och djävulen som frestar honom på olika sätt. Filmen slutar på ett discotek!! Klart sevärd är den liksom hans "Borgarklassen diskreta charm"(1972).

29 september 2008

Leda eller ledas...!

Under hösten/vintern kommer jag åter igen att ha en socionomkandidat vid min sida. För 2 år sedan hade jag min första kandidat och det var en ganska speciell upplevelse måste jag säga. Kandidaten skall följa mig i hälarna och var med på, i princip, allt jag gör. Jag måste avsätta en speciell tid varje vecka för handledning och hon skall introduceras i "hur man samtalar med svårt sjuka, döende patienter och deras närstående". Längre fram på terminen skall hon ha egna patientärenden som hon skall sköta självständigt. Allt detta innebär att jag som handledare måste befinna mig på topp hela tiden och vara kolossalt noggrann i allt jag gör och hur jag beter mig. Nu tänker ni nog, "ja, men det är ju ingen konst för Pia, hon är ju alltid på topp och noggrannare människa får man leta efter"! Eller hur, så tänkte ni?

Men det är faktiskt en grannlaga uppgift eftersom jag ju på något vis vill att hon å ena sidan skall känna glädje över sitt yrkesval och bli "en kopia av kurator Pia", å andra sidan skall hon kritiskt granska yrkesrollen och utvecklas i sin egen yrkesroll! Det gäller att stimulera, leda, uppmuntra och "knuffa henne i ryggen" och inte kväva henne i min moderliga famn! Hahahahahahahhahaha.......Nej det blir nog inget med det men jag hoppas att tar initiativ och vågar utmana sig själv.


"En grundläggande utgångspunkt i handledning är att människor i ett socialt
system inte kan förstås isolerade från varandra, utan måste förstås i relation till
varandra. Vi kan inte förändra någon utan enbart oss själva.
Begreppet handledning används i många olika sammanhang och beskrivs på lite
olika vis. Det finns inget konsensus om begreppet. Rådgivning, konsultation,
vägledning, supervision är ord som ofta används när man talar om handledning
."

"Några vanliga handledarfunktioner är:
Containing. Det innebär att handledaren lyssnar på, tar emot –bär den
handleddes oro och förvirring inför problematiska situationer i arbetet. Det blir
en trygghet för den handledde. Handledaren har inga färdiga lösningar på den
handleddes problem.
Ventilfunktion. Handledaren ger den handledde möjlighet att ”ösa ur sig”
känslor av exempelvis olust och irritation. Handledaren accepterar vreden,
tröttheten osv.
Stimulans- och stödfunktion. Detta kommer till uttryck genom handledarens
nyfikna och engagerade förhållningssätt inför den handledde och dennes
”berättelse”.
Identifikation. Handledaren kan bli en förebild både i sitt sätt att bemöta den
handledde och i sitt sätt att reagera i förhållande till de barn som beskrivs.



Att handleda någon betyder ju att bokstavligen leda någon vid handen. Det är ju bara att hoppas på att varken hon eller jag känner oss dragna vid nosen vid årsskiftet!!

27 september 2008

Jag har stulit...

Jag tycker emellanåt det är extremt svårt att komma på intressanta saker att skriva om. Ibland sitter jag framför skärmen i timmar och bara glor, känns det som. Andra dagar flyter det på och åter andra när stiltje råder så läser jag på andras bloggar i timmar. Jag har faktiskt hittat ganska många trevliga bloggare och några skall jag presentera i länklistan här bredvid.

Igår klickade jag mig runt i bloggvärlden och fick där fatt i dagens idé, eller ja, kanske inte fick utan stal kanske ligger närmare sanningen! Fast jag tror inte hon tar illa upp. Det är en variant på mina listor men jag hoppas att ni hakar på och skriver egna i era bloggar elller varför inte på min kommentarssida!! Hahahahahhaha......

5 saker som alltid finns i mitt kylskåp

  1. Kalles Randiga
  2. Ägg
  3. Mjölk
  4. Mitt snus
  5. Plastfolie

5 saker som alltid finns i min garderob

  1. Jeans
  2. Luvtröja
  3. Skjortor
  4. Skärp
  5. Regnkläder

5 böcker som jag ofta läser om igen

  1. "Simon och Ekarna" - Marianne Fredriksson
  2. "Allting Finns" - Göran Grip
  3. " En annorlunda verklighet" m.fl - Carlos Castaneda
  4. "Sinue - Egyptiern" - Mika Waltari
  5. "En Man" - Oriana Fallaci

23 september 2008

Varma stunder...

Det finns stunder i livet när allt känns varmt, mjukt, skönt och tårögdt. Ett varligt allvar och en enormt intensiv närvaro ingår också i dessa stunder. Man skulle kunna kalla dem "mirakelstunder" eller "ögonblinksvärk". Jag har inga egna barn men kan tänka mig att första gången man håller sitt barn i famnen är en "mirakelstund". Den intensiva glöden i en kärleksrelation när kropp, själ, ord och tankar flyter samman i en enhet är också en "mirakelstund".
Relativt ofta infaller dock dessa stunder för mig i samband med djur eller i naturen. Till exempel när jag hämtade min älskade lilla hund. 8 veckor gammal, darrande och rädd i mitt knä på väg hem. Mitt hjärta värkte och jag drabbades av "ögonblicksvärk". Även i mitt jobb kan dessa speciella stunder uppträda. I samtal med någon som försonats med tanken på döden och talar med en speciell värme och känsla om sina anhöriga och den oro hon känner för hur de skall klara sig utan henne.
När sorgen strömmar ur den kvarlämnade makens ögon, ögon som strålar av längtan och kärlek, och han förklarar med sprucken röst att nu är han bara en halv människa. Alla dessa och många fler varma stunder finns förstås och jag tycker det är viktigt att samla och bevara dom inom sig för ibland blåser så starka, kyliga och hårda vindar genom livet att man behöver värmen från dessa stunder.
Det här lilla klippet gav mig "ögonblinksvärk" och den vill jag dela med, mina trogna läsare!