Nåväl, åter in i salongen! Vi hade fått skapliga platser men givetvis också hamnat bredvid tre "tjattrande" kvinnor som läste tidningen, åt och skrattade under hela reklamen. Eftersom jag inte har någon stubin kvar, jo lite kanske, så var det ingen bra inledning eftersom jag bestämde mig för att fortsätter tjattrandet en stund till så kommer jag att "göra mig olycklig". Dom tystnade dock när filmen började.
De första 10 minuterna besannades mina farhågor. Gud...så pinsamt dåligt och hemskt det var! Men sen hände något med mig. Jag hade så roligt, filmen fullkomligen sprudlade av glädje och uppsluppenhet. Vare sig Pierce Brosnan eller Meryl Streep är ju några sångbegåvningar direkt, även om Meryl Streep imponerar, tyckte jag, men det är en sån härlig känsla i allt de sjunger och tar sig för i filmen. Meryls S.´s väninnor i filmen, Christine Baranski och Julie Walters, är helt enkelt suveräna, underbara och det finns mängder med små guldkorn genom hela filmen. Det finns en spelglädje och humor i filmen som jag sällan sett i någon annan film. Skrattade mycket, ofta och hjärligt. Blev på toppenbra humör helt enkelt! Har ni inte sett den?? Gå och gör det då!
Det är så skönt att mina onda aningar inte besannades utan att jag istället fick en oförglömlig kväll med Abba! Som jag aldrig gillat!!
1 kommentar:
Jag ska gå och se den på torsdag. Äntligen... Fast jag bara älskade ABBA som liten och jag gillar musikaler också. Såååå jag lär bli nöjd!
åsa
Skicka en kommentar