Fredag...

Veckans FREDAGSFÄRG är VIT. Först var det lite klurigt men egentligen visade det sig inte vara speciellt svårt! Hittade en bild på trädgården från i vintras. Ljuset var magnifikt denna tidiga morgon men tyvärr kunde jag inte återskapa det riktigt på fotot. Håll till godo, trots det!

Optimist eller Pessimist...

Nu har det blivit dags för ett litet personlighets test!! Är du en optimistisk, positiv och glad person eller är du en negativ, domedagsprofetisk, pessimistisk person? Är glaset halvfullt eller är det halvtomt? Vilken syn har du på dig själv? SvD har ett test, kika in där och se vad just du är!!
Jag kastade mig snabbt över det och resultatet ser du här nedanför.

Övergripande resultat Pessimist 50-50 Optimist

Du tycks ha en god balans mellan optimism och pessimism. Utrustad med en rejäl skopa realism så ser du ofta både för- och nackdelar i stället för att fokusera på extremerna. Men att låta din optimistiska sida ta över lite oftare skulle inte skada. Att ta dig an livet med en ännu mer positiv inställning kommer inte bara ge dig mer energi, det kommer också att göra att du kan mobilisera dina krafter och fortsätta kämpa när du upplever motgång. Kom ihåg att tankens kraft är stor: om du förväntar dig att livet ska vara bedrövligt så kommer det troligtvis att vara det.

Blev en aning snopen för jag trodde inte att det skulle bli 50/50 precis. Men det är väl på nåt vis också typiskt för mig, "det gäller att hålla sig i mitten och inte sticka ut hakan", att försöka vara neutral i konflikter och vara lite småliberal, typ, "å ena sidan och å andra sidan". Men diplomatin är också en av mina starkaste sidor, åtmonstone säger andra det.
Hur gick det för dig???

TisdagsTema...

Godmorgon, godmiddag eller godkväll!! Beroende på när Ni tittar in hos mig!! TISDAGSTEMAT är här igen. Denna vecka handlar det om färgen GRÅ. Ja, kära nån, "vad ska en stackars flicka göra??" Jo, ett gott försök förstås!! Så ett foto på grannens GRÅ katt som gömmer sig för vår hund blev resultatet idag.

Vill Ni se fler fantastiska bidrag, klicka HÄR!

Jag bär hellre ved än blir buren....

Häromdagen när jag surfade runt i cybervärlden fann jag en märklig sak på en sida. Jag vet inte om ni kommer ihåg mitt inlägg om olika saker som gjorde mig förvånad? Spelar egentligen ingen roll men eftersom jag på mitt lite naiva sätt har trott att jag inte skulle kunna bli förvånad över något/någon mer i livet men jag har nu åter "tappat hakan"! Det handlar återigen om en lite udda företeelse och jag har då aldrig tidigare hört talas om denna "lusta". Som ni märker försöker jag hålla er på sträckbänken men nu är det dags att ta "bladet från munnen".

Företeelsen jag förvånas, förundras och delvis frustreras över är, att det finns människor( gissar att det företrädesvis är män)som tycker om att bära avsvimmade(eller medvetslösa ?) kvinnor. Sidan jag hittade till, via en annan blogg, är fullkomligen fylld av bilder, videoclip och annat som enbart avbildar män som bär omkring på kvinnor! Det handlar säkert om någon slags fetisch-grej men gode tid, jag förstår ingenting.

Jag erkänner direkt att jag inte gjort så hemskt stora efterforskningar om hur vanligt det här fenomenet är eller varför det finns men jag kan inte låta bli att fundera över hur det hänger ihop? Är det själva bärandet som är härligt? Är det att kvinnan är okontaktbar? Handlar det om hjälplöshet? Är det en "dröm" om att själv bli buren? Är det ett uttryck för att kvinnor i allmänhet är mest lockande, vackra, sexiga eller åtråvärda när de är tysta, avsvimmade och inte gör motstånd?

Jag kan inte låta bli att det dyker upp en hemsk tanke eller två när jag funderar på det. Kan det vara så att det ultimata bärandet är när kvinnan är död? Kan det vara så att alla medel är tillåtna och att ett sätt att få kvinnor i denna "position" är att lägga nåt sövande i vinet, drinken eller kaffet?

Jag vet, jag har inga belägg för att det skulle vara så hemskt som jag inbillar mig men håll med om att det väcker både en och två funderingar över motivet och tillfredställelsen. Eller?
Undrar också huruvida det finns män som vill bli burna av kvinnor? Vad är grejen med det i så fall?
Finns säkert en förklaring till detta men, men. Jag säger i alla fall att jag återigen blivit kolossalt förvånad och för min egen del, så bär jag hellre ved än att själv bli buren!!

FotoTri33...

Äntligen söndag!! Härliga söndag! Söndag hela veckan! Trallalalalalala..FOTOTRI33-dax! Temat för dagen är SÖT som smak! Jag blev först helt perplex! Hur skulle jag nu lösa denna uppgift?? Efter mycken möda och kärt besvär blev resultatet:

En underbar fika på "Gräddhyllan" i Lund...

Sommar bild från djuphavsbadet i Malmö...

Skånsk söt och salt delikattess från Sjöbo Marknad...

Fler geniala och vackra foton finns här om Ni scrollar nedåt på sidan! Vill passa på att TACKA för alla GOA, GLADA och HÄRLIGA tillrop Ni gett mig genom Era kommentarer!

Friday on MY mind...

Ännu en FREDAGSFÄRG är kommen! Idag är det SVART som gäller! Jag hoppas och vet att Ni alla njuter av de fina bilderna, hos alla de andra deltagarna, på samma sätt som jag gör! När ni är färdiga här hos mig, ja, då kan ni titta på fler bilder HÄR!

Vill också tacka för alla härliga kommentarer jag fått på alla Temadagar!! Det är så stimulerande och kul! TACK!

Fjällig Bläcksvamp "fångade" på bild vid en av otaliga strandpromenader vid vår sjö.

Solokvist...

Hittade detta fotot, taget i somras på en strandremsa i Åhus. Den är så otroligt vacker, blomman, där den står bland sand och tång. En ensam solist i en oändligt stor rymd, som hämtat kraft och näring ur markens källa. Där står den och vakar så stilla i den ljumma brisen. Spanar längtande ut mot havet, lugn, trygg och orubblig i ensamt majestät.

Tisdagstema...

Jag har börjat bli besatt i dessa foto-temadagar! Nu är det TISDAGSTEMA igen och nu gäller det att visa foton med temat TID ! Det här var det absolut svåraste hittills och jag har nästan kramp både i scrollhanden och i huvudet av att hitta foton som jag förknippar med temat. Men "that´s life". Tid är så mycket för mig, så jag fick problem med att begränsa mig! När jag tänker på tiden idag så är det framförallt på att den går så kolossalt fort!! Ju äldre..desto fortare! Håller Ni med??

Då-Tid möter Nu-Tid

Sov-Tid på Dag-Tid

Lek- och Fritid

Här finns de andra förtjusande bidragen.

Om styrka, mod och branden i Backa -98...

Satt och läste i GT häromdagen. Hittade en artikel om en ung kvinna, Shirin S. Hon var en av alla de ungdomar som var på discoteket på Backaplan natten till den 30:e oktober 1998, då 63 ungdomar dog. GT har nu, i dagarna, en artikelserie inför 10 -årsdagen för att påminna om tragedin och för att människor som var med då eller berördes på något sätt, idag skall berätta om sina tankar, minnen och funderingar.

Shirin S. var 13 år gammal när branden bröt ut och båda hennes systrar dog, Jasmine 12 år och Meriam 17 år. När hon var 9 år ung. dog hennes lillebror i en sjukdom. Förra året dog hennes mamma efter en kort tids sjukdom. Så ofattbart mycket sorg och förtvivlan hon har tvingats uppleva. Det är otroligt gripande och på något märkligt sätt glädjande att läsa hur hon beskriver sina upplevelser och tankar kring framtiden. Läs hennes berättelse här.

En av rökdykarna som var där skriver om sina minnen, bilder och tankar i en annan artikel. Författaren Åke Edwardsson skriver, "Jag tror inte på minnen som bleknar. Minnet är inte ett fotografi. Det är en rörlig bild". Mycket tänkvärt.

Ytterligare en av de unga som drabbades hårt i branden är Masoud Ojwi som brännskadades svårt samt förlorade sin bäste vän. Läs om honom och hans positiva syn på livet här.

Den 26:e oktober kommer Göteborgs stad att arrangera en stor konsert på Världskulturmuseet för att hedra minnet av de som dog.

Jag skall försöka läsa GT varje dag framöver. Jag har mycket starka och tydliga minnen av den natten eftersom jag då bodde i Göteborg. Jag var på ett internat på Öckerö och hade svårt att sova. Jag slog på TV:en och där hade branden precis börjat rapporteras. Jag trodde inte mina ögon och jag satt uppe hela natten och följde rapporteringen. Resten av internatet präglades av brandkatastrofen och när vi kom tillbaka till stan märktes den kollektiva förstämningen tydligt.

Något år senare var jag ute i lokalen som då ff stod kvar. Jag fylldes av både sorg och fasa när jag gick där och såg de tydliga spåren av ungdomarnas dödskamp, sotiga siluetter längs väggar och i trappor. Det var en fasanfull vandring och jag kan idag inte komma ihåg varför jag var där!! Hade troligen med mitt dåvarande arbete att göra men hur det påverkade mig kommer jag väl ihåg och jag kan än idag känna fasan, sorgen och skräcken som branden i Backa utlöste hos så många.

Statens Haverikommissions 151 sidor långa rapport, är en skakande läsning men ger också en bild av hopp, lärdomar och kämpaglöd.

FotoTri33...

Söndag Natt, 00.20, jag kastar mig över datorn! "Undrar vilket tema det skall bli på FOTOTRI33 idag då?" Jag plirar skumögt mot skärmen..."SKYLTAR" ! "Rassel, knatter, pang och tjong.....!" Så var jakten på foton i full gång. Resultatet ser ut på följande vis:

Överst en bild tagen i farten på väg till min stora-syster i Småland. I mitten en skylt från Åhus Hundbad!! Längst ned en bild tagen på strandvägen i Patong, Thailand.

Alla de andras bidrag kan ni se här!

Coulors on my mind...

Äntligen är det då dags för en ny omgång FREDAGSFÄRGER. Som vi alla vet är veckans färg LILA. Det är så roligt att leta och bläddra runt bland mina foton för jag hittar både det ena och andra som jag på nåt sätt "glömt". Foton har ju som ni säkert vet en fantastisk förmåga att väcka minnen till liv. Minnen av både angenäm och mindre angenäm valör. Ibland tycker jag att jag t.o.m. kan känna smaker, dofter och höra röster när jag ser vissa bilder!!! Hahahahhaah...jag vet vad ni tänker! Men icke sa Nicke! Jag är fullt frisk, tror jag! Hur som helst, här kommer mina bidrag, kvällspromenad vid sjön samt sjögurkan, och här finns det ännu fler foton. Svårt att hitta LILA så det fick bli nyanser av lila!

"Battered wife-syndrome"...

Läste i tidningen att "den kände artistens" hustru kom med en förklaring till den svåra huvudskadan hon fick den kvällen hon blev misshandlad av "den kände artisten". Hon menar att de hade dragkamp om ett stort blockljus och maken, "den kände artisten", tappade taget och då slog hon sig själv i huvudet med stor kraft! Läser också om hur grannar och andra vittnen beskriver hur hjärtskärande hon skriker, hur hon blir släpad i håret av"den kände artisten". Det verkar ju faktiskt inte vara var ett eller ett par vittnen utan flera som sett och hört misshandeln. Hon kan väl inte ha släpat sig sig själv i håret uppför trapporna, eller?
Måste bara ta med ett direktcitat som tydligt visar på försvarets strategi att förminska det som hänt och på nåt sätt "omyndigförklara" den unga hustrun".

"– Jag tycker att alla och envar, efter egna huvuden, bör fundera över och ta till sig sättet som hustrun förmedlar sin erfarenhet. Jag vill påtala redan här att i förundersökningen så berättar hustrun under rubriken ”bakgrundsinformation” ett svagt minne att hon tog tag i något tungt och ”nickade” det. Det var tidigt i undersökningen och man ska nog vara försiktig med att kalla det för en efterhandskonstruktion. Och har vi någon aning om hur en ung flicka reagerar i en panikångestsituation? Hennes tunga andhämtning och rosslanden behöver inte ha kommit av våldet utan kanske för att hon hade en panikångestattack. "
(Aftonbladets nätupplaga)

Ja kära nån! Han, "den kände artisten", släpptes fri idag och har bara tänkt på sin hustru under häktningstiden. Häktespersonalen har varit snälla mot honom och den kvinnliga chefsöverläkare som uttalade att det inte var möjligt att tillfoga sig en sådan skada på det som hustrun beskriver ifrågasätts!

Jag måste säga att jag blir lite matt både av denna rättegången liksom den mot "den kände operasångaren". Såg intervjun med hans, "den kände operasångaren", hustru som var djupt upprörd och talade om rättskandal, min man är oskyldig, m.m. Visserligen säger väl äktenskapslöftena att äkta makar skall "... dela glädje och sorg med ... och vara ... trogen tills döden skiljer oss åt", men hur långt skall dessa kvinnor gå innan de inser att det finns gränser för hur länge man kan förneka sig själv, se sanningen i vitögat, och förneka de andras (offrens)vittnesmål?

Jag känner både någon form av sympati med dessa båda hustrur och samtidigt blir jag förbannad. Våga se på fakta, ta dig själv på allvar, rannsaka ditt inre, har du trots allt inte sett och känt en del obehagliga signaler genom åren? Ta dessa på allvar och tänk till! Kan det inte vara så att din man misshandlar dig för att han är en man som känner makt genom att slå dig? Kan det inte vara så att din man förgripit sig på andra kvinnor och barn för att han är en sexuell förövare?

Kan bara inte låta bli att "pusha" för Unni Drougges´s blogg. Hon skriver tydligt och klart både om hur det var/kändes att var den misshandlade kvinnan och om hur hårt hon blivit ansatt efter anmälan. Hon står upp för sig själv och alla andra kvinnor som utsatts för våld och sexuellt våld.

I Malmö hölls i lördags en manifestation kallad, "Back in Baby’s Arms" med deltagare från teatergruppen Lilith Performance, mot mäns våld mot kvinnor. Läs om det här och se bilder från det här!

Kan inte låta bli...

Ops! Måste vara med i ett TEMA till! Det är så himla skojigt med dessa utmaningar! Idag är det då TISDAGSTEMA. Själva temat för dagen är PRIVAT och det är nog det svårste jag varit med om. Men här är mitt bidrag i alla fall.

Ytterst privat gatusopare i "Förbjudna staden", Beijing.

Stjärnor på is...?

I förrgår kväll tittade jag på TV4´s lördagsunderhållning, Stjärnor på is, för andra gången. Alltså, allvarligt talat, är detta spektakel underhållning eller vad? Jag gillar C. Gynning & C. Berg, de är roliga, skärpta och bjussar på sig själva men juryn! Vilka är de och hur har dom valts in i juryn? Torra, tråkiga, stela och verkar leva på gamla meriter som ingen, eller i alla fall väldigt få, känner till. 0 dynamik, 0 humor, 0 koll! Nej byt ut dem genast! Sätt in Bert Carlsson, Kishti Tomita, Gunde Svan, Babben Larsson och Jonas Gardell, det hade blivit en jury som hetat duga det! Deltagarna då, tänker ni? Vad skall hon nu säga om dem? Ja, vad finns det att säga egentligen förutom att de gör så gott de kan. MEN jag kan inte låta bli att fälla lite omdömen i alla fall.
Tony Irwing - "mannenmed2knänochenöverläpp". Han har rytmen i blodet men saknar ryggrad. Grimaserar med hela ansiktet och försöker se ledsen ut när han får dåliga poäng.
Torgny Mogren - "hjälptamighärifrån", som ser ut som om han skäms hela tiden. Kan åka lite skridskor men...nej!
Rafael Edholm - "narcissuspåis". totalt egocentrerad, med ett stort behov av att isen är så blank att han kan se och beundra sig själv i den. Jag pallar inte sånt!
Lars Frölander - "jagärsvårtskadadihanden", åker faktiskt okej men sen är det inte mer.
Marie Serneholt -"popstjärnaA-teen", är lite som Bambi på is och säkert lika söt, i mångas ögon, men det räcker inte heller.
Malin Ewerlöw - jagären gammalfriidrottsstjärna", kämpar på med gott mod och jag börjar se att hon i alla fall har glimten i ögat, vilket hon lär behöva.
Jesper Blomgren "fotbollfotbollfotboll", är en av de duktigaste på att åka skridskor, vilket förvånade mig. Går säkert långt men sen då? Fotboll?
Josefine Sundström - "hennevetjagingetom", gör så gott hon kan. Ingen skugga faller över henne.
Christian"Kicken"Lundqvist - "ja,sejagärenriktighårdrockskillejag", men snälla du, det ser inte vackert ut när du åker skridskor och tuggar tuggummi samtidigt! Sluta!
Marcus Fagervall - "jagvannidolochharsvårtmedkarriärennu", helt klart den som åker bäst skridskor och är mjukast i kroppen. Hoppas han vinner, men sen då?

Nej, hörni, allvarligt talat så är jag kanske lite väl stygg men jag förstår faktiskt inte vitsen med programmet. Det är på tok för långt och segt. Inga intriger och skandaler, inga ormar eller umbäranden, ingen sand och inga insekter osv.! Tack gode Gud för att ROBINSSON skall börja igen till våren!!! DÅ skall jag sitta klistrad vid rutan för tacka vet jag när vanligt folk gör sig till åtlöje och åter bevisar att vi människor är ett narcissistiskt, intrigant och slugt släkte!!!

Söndag...FotoTriss...

Temat för dagen är SPETSIGT! Har nu suttit och snurrat upp och ned bland mina foton och det var inte lätt att hitta "spetsiga" ting! Men här kommer mina bidrag till Söndagens FOTOTRISS.

Jag hämtade mina "spetsfyndigheter" från växt- och djurriket.

Fredagsfärger...

Då var det fredag igen och dags för en ny utmaning i FREDAGSFÄRGEN. Veckans färg är SILVER. Det var en ganska svår "färg" tycker jag och det tog sin tid att hitta foton som jag tyckte dög. Här är i alla fall resultatet från mig!




Överst en detaljbild av en "amerikanare" tagen på en "Cruising" i somras. Fotot i mitten är från trädgården och min lilla kopparbaljedamm, vattenspegeln glänser vackert i silver tycker jag. Längst ned ett foto från en promenad vid vår sjö.
Här finns det fler Silver-foton.

En Onsdag i Nådens år 2008...

En helt vanlig onsdag i nådens år 2008. Upp i ottan, ut med hunden och iväg till min arbetsplats. Har huvudvärk och en molande "värk i själen"! Det finns, som bekant, dagar när man kanske borde stannat hemma. Kan säga att det har varit en sån idag.

Efter morgonsamling, social rond, ett hembesök hos en, för mig, ny patient, lunch, nytt hembesök hos ny patient, journalskrivande och avslutningsvis avdelningskonferans känner jag mig totalt urlakad. Egentligen ingen ovanligt fulltecknad eller stressig dag men seg och tung för min del.

Varje steg har varit tungt och allt har kännts motigt. Noll inspiration, lite, nästan ingen arbetsglädje, en dundrande huvudvärk i kombination med en vag känsla av sorg.

Som tur är avslutas dagen i alla fall med ett antal rungande skrattsalvor, jag har nämligen varit provpublik på stadsteatern i Lund. Anders Jansson och Johan Wester ( Hipp Hipp ) skulle provköra sin nya föreställning "500". De är fullständigt galna "di däringa pågarna". Vi blev både roade och aktiverade på samma gång! Jag tror att jag måste köpa biljetter till föreställningen som har premiär 30:e oktober.

Avslutningsvis lite foton från en promenad vid sjön som vi gjorde i söndags. Stormvindar och ösregn nästan hela dagen, iklädda regnkläder och stövlar, begav vi oss och tro det eller ej men efter en kort stund bröt solen fram och det blev en ljuvlig höstpromenad.

Den slutgiltiga lösningen...?

Jag är bara tvungen att återkomma till ett av mina favoritteman idag. Ni vet, elräkningar, elbolag, nätavgifter, fri konkurrans, "välj elbolag-spara-pengar-bli blåst-hur-du-än-väljer" och allt annat som hör till!
Jag tror att de här grabbarna på bilden har hittat "den slutgiltiga lösningen" på alla bekymmer jag har kring elräkningen. Ideén är lika briljant som enkel.
Fyll en stor plastpool med vatten, bjud in andra "ängsliga elförbrukare" ni känner, köp några flak öl, billiga hot dogs och på med badkläderna. Sen hämtar ni elgrillen (alla vet ju hur mkt el den drar!) och ett bord. Koppla ihop grillen med förlängningsladden som ni kan låta flyta på nåt sätt i poolen (grabbarnas val kan man ju kopiera). Tjoa, tjimma, stimma och spralla allt vad ni kan. Ropa sen på nån snäll granne som kan sätta i den sista kontakten. Snabba er på att börja grilla, drick så många öl ni hinner, riv era elräkningar obetalda, jubla och var glada och sen...KABOOM....SWICSH....BRAK....Inga mer elräkningar...någonsin! Smart tycker jag! Vad tycker ni?

Vaggvisa...

Jag orkar inte skriva någon lång beskrivande "saga" åt er idag. Det får bli en slags "vaggvisa" istället. Men se upp, ni som skall arbeta! Ni får inte sova på jobbet. Tänk på låg-konjunkturen och arbetslöshetshoten som ju duggar tätt i dessa dagar. Apropå det tycker jag att det är skandal att vi skattebetalare skall betala "finansvärldens" och bankers spekulationer. Men det är jag väl knappast ensam om att tycka? Nåväl, nu lyssnar vi sångerna från den gamla goda tiden!

I dessa tider behövs lite klasskamp och solidaritetstänkande igen. Därför får ni också höra en klassisk kamplåt från 70-talet med en gammal, go göteborgs kille, Dan Berglund. Denna låt var hans bidrag i jämlikhetsdebatten på den tiden.!! Väcker minnen av demonstrationer, Nej till kärnkraften, svåra filmer på Hagabiografen, "gamla" Haga, hippies och ändlösa diskussioner med vänner och ovänner!

Foto om Energi...

Det var så himla kul med Fredagsfärgen så nu ska jag även testa veckans tema på FOTOTRISS. Mina 3 bilder med anknytning till ENERGI ut så här.

Rörelse-energi, min hund i badet och Böne-energi, Lamatemplet i Beijing, Kina.

Energi-tillskott-"insektsproteinsnacks" i Thailand.

Indianer och vita...

Ända sedan barnsben har jag varit intresserad och facinerad av indianer. När jag var riktigt liten handlade det förstås mest om lek och äventyr. Älskade" Bröderna Cartwright" (TV-serie, orginaltitel: Bonanza,visades mellan 12 september 1959 till 16 januari 1973, sammanlagt 431 avsnitt) och mest Adam. Grät floder när det fanns indianer med och de mördades eller utsattes för orättvisor. Har sedan alltid gillat "indianfilmer" som Soldier Blue, Little Big Man m.fl. Nu vet vi ju alla att "Hollywoodiseringen" av indianerna inte överensstämmer med verkligheten men det är sorgligt och spännande att se dessa filmer ändå. Jag har gråtit floder när jag sett dessa filmer och jag gör det fortfarande. Jag kan känna skammens heta röda färg på mina kinder när jag skriver om det just nu. Den vita, superior, rasens oförmåga till empati och medkänsla. Massor av männsikor lever ju likadant idag över hela världen. Orättvisor, hat och våld är ju vardagsmat för många! Usch, så enastående sorgliga vi människor är egentligen. Jag mår dåligt när man läser eller ser på TV om hur indianerna i USA lever idag och att så många fortfarande i Nådens År 2008 lever på existensminiminivå. Gräsligt rent ut sagt. Genom allt jag läst och sett om "native americans" så måste jag säga att de verkar vara ett folk med stor själ, ädla sinnen och enväl genomtänkt livsfilosofi. Dikten som följer är en jättefint exempel på vad jag försöker säga.

Invitationen

Det intresserar mig inte hur du försörjer dig. Jag vill veta vad du åtrår och om du vågar drömma om att möta ditt hjärtas längtan.

Det intresserar mig inte hur gammal du är. Jag vill veta om du är villig att riskera att bli betraktad som löjlig i din kärlek, för dina drömmar och för äventyret i att vara levande.

Det intresserar mig inte vilka planeter som omgärdar din måne. Jag vill veta om du har kontakt med den egen sorgs centrum, om du har öppnats av dess svek eller om du har skrumpnat och stängt av rädslan för mer smärta. Jag vill veta om du kan stå ut med smärtan, min eller din egen, utan att försöka gömma den, låta den tyna bort eller försöka ?klara av? den. Jag vill veta om du kan vara i glädje, min eller din egen, om du kan dansa vilt och låta extasen fylla dig ut i fingertopparna och tårna, utan att mana oss till försiktighet, till att vara realistiska eller påminna oss om våra mänskliga begränsningar.

Det intresserar mig inte om det du berättar är sant. Jag vill veta om du kan vara sann mot dig själv, även om du gör någon besviken, om du kan bära anklagelsen om svek utan att svika din egen själ. Jag vill veta om du kan vara trofast, och på så vis vara värdig att tro på. Jag vill veta om du kan se skönhet även i dagar som inte är vackra, om du kan se att ditt livs ursprung kommer från det Gudomligas närvaro. Jag vill veta om du kan leva med misslyckanden, dina eller mina, och ändå stå kvar vid stranden och ropa över vattnet till fullmånens silver: ?Ja!?

Det intresserar mig inte var du bor eller hur mycket pengar du har. Jag vill veta om du kan stiga upp efter en natt av sorg och förtvivlan, utmattad och mörbultad, och ändå göra vad som behöver göras för barnen.

Det intresserar mig inte vem du är eller hur du har kommit hit. Jag vill veta om du kommer att stå mitt i elden med mig, utan att rygga tillbaka.

Det intresserar mig inte var, vad eller för vem du har studerat. Jag vill veta vad som håller dig samman från insidan, när allt annat rasar samman. Jag vill veta om du kan vara ensam med dig själv och om du verkligen tycker om det sällskap du har i de tomma stunderna.
Oriah Mountain dreamer, Indian Elder

Måste bara ta med en snutt ur Soldier Blue också!

Fredagsfärger verkar kul...

Tänkte försöka mig på något nytt! Det här med FREDAGSFÄRGER såg så kul ut att jag inte kunde låta bli. Har datorn full med foton som bara ligger där till "ingen nytta". Så efter genomgång av mapparna hittade jag följande beiga foton!

Båtutflykt i Thailand

Himmelska fridens torg -Beijing

Ja, så här ser mina bidrag ut. Hoppas att ni gillar dom för det gör jag. Väcker också ljuva minnen och längtan efter semester!

Våldtäkt, Vårdchef, Vansinne...

Ibland tror jag att jag kommer att bli vansinnig av ilska och frustration. Jag läser tidningen varje dag på nätet och allt elände som finns på jorden fyller sida efter sida. På ett plan kan jag känna mig blasé och avtrubbad inför allt jag läser men så helt plötsligt står det något extraordinärt jävligt och jag spärrar upp ögonen, drar efter andan och håller på att brisera av vanmakt och ilska. Detta hände återigen idag.

I dagens nätupplaga av Aftonbladet ser jag följande rubrik: "Vårdchef våldtog utvecklingsstörd"! När jag läser artikeln, som ni för övrigt kan läsa i sin helhet genom att klicka på rubriken ovan, blir jag återigen både häpen och förstummad. En man, som arbetat på ett boende för förståndhandikappade och sedan blivit chef på ett annat hem, har utsatt totalt 4 unga kvinnor för våldtäkt, sexuellt ofredande och sexuellt utnyttjande. Och självklart nekar denna man till anklagelserna och menar att de unga kvinnorna utsätter honom för en "komplott". Han talar om att han "förargat" en av flickorna, han har ju skällt på henne och det skulle vara orsaken till att hon anklagar honom för övergrepp.

Vad FAN är det med folk??? Håller hela världen och mänskligheten på att bli galna. Den här mannen har ju dessutom hittat de perfekta offren att utnyttja och våldföra sig på. De är unga, förståndshandikappade kvinnor och jag misstänker att han resonerat som så att "det vet ju alla att där går ju inte hissen ända upp, så vad de säger kan man ju inte lita på. Alltså kan jag göra vad jag vill och kommer nån på mig kan jag bara blåneka och hänvisa till att flickorna är ju inte tillräkneliga och jag är en ärlig, hederlig, rättskaffens och klok man som inte behöver tvinga mig till sex och absolut inte av förståndshandikappade!

Fy för den lede, häng upp honom i kulorna och låt honom hänga där ett par år!!

Vi borde kanske införa stupstocken och skampålen igen!