30 september 2008

Kinesisk roulette och ett Pelarhelgon...

Kom idag att tänka på en del udda filmer jag sett och som jag älskar. Film är ju ett fantastiskt medium som kan hålla en i ett järngrepp i timmar. Film kan fånga mig känslomässigt och försätta mig i affekt på olika sätt. Jag älskar att gripas, gråta, skratta och rasa av en riktigt bra "rulle". Filmen "Kinesisk roulette" (1976)är en sådan film. Jag såg den första gången 1977 på 5:ans biograf inne på Ö. Nordstan i Göteborg. Geniet Rainer Maria Fassbinder har gjort denna liksom många andra bra filmer.
Det som är så speciellt med denna film är dels hur han har använder kameran, den åker och snurrar runt skådespelarna och det skapar en väldigt speciell känsla. Dels är stämningen i filmen kylig, kall, manipulativ, spännande och storslagen. Det är svårt att sätta ord på det men jag njöt kolossalt av "spelet" som dottern i filmen drog igång.



En annan udda film är "Simon Pelarhelgonet" (1965) av Luis Bunuel. En kortfilm som är mycket surrealistisk och märklig. Handlar om en man som i 36 år levde på en pelare!! Simon sitter uppe på sin pelare och ber till Gud, han hallucinerar och brottas med syndfulla tankar och djävulen som frestar honom på olika sätt. Filmen slutar på ett discotek!! Klart sevärd är den liksom hans "Borgarklassen diskreta charm"(1972).

29 september 2008

Leda eller ledas...!

Under hösten/vintern kommer jag åter igen att ha en socionomkandidat vid min sida. För 2 år sedan hade jag min första kandidat och det var en ganska speciell upplevelse måste jag säga. Kandidaten skall följa mig i hälarna och var med på, i princip, allt jag gör. Jag måste avsätta en speciell tid varje vecka för handledning och hon skall introduceras i "hur man samtalar med svårt sjuka, döende patienter och deras närstående". Längre fram på terminen skall hon ha egna patientärenden som hon skall sköta självständigt. Allt detta innebär att jag som handledare måste befinna mig på topp hela tiden och vara kolossalt noggrann i allt jag gör och hur jag beter mig. Nu tänker ni nog, "ja, men det är ju ingen konst för Pia, hon är ju alltid på topp och noggrannare människa får man leta efter"! Eller hur, så tänkte ni?

Men det är faktiskt en grannlaga uppgift eftersom jag ju på något vis vill att hon å ena sidan skall känna glädje över sitt yrkesval och bli "en kopia av kurator Pia", å andra sidan skall hon kritiskt granska yrkesrollen och utvecklas i sin egen yrkesroll! Det gäller att stimulera, leda, uppmuntra och "knuffa henne i ryggen" och inte kväva henne i min moderliga famn! Hahahahahahahhahaha.......Nej det blir nog inget med det men jag hoppas att tar initiativ och vågar utmana sig själv.


"En grundläggande utgångspunkt i handledning är att människor i ett socialt
system inte kan förstås isolerade från varandra, utan måste förstås i relation till
varandra. Vi kan inte förändra någon utan enbart oss själva.
Begreppet handledning används i många olika sammanhang och beskrivs på lite
olika vis. Det finns inget konsensus om begreppet. Rådgivning, konsultation,
vägledning, supervision är ord som ofta används när man talar om handledning
."

"Några vanliga handledarfunktioner är:
Containing. Det innebär att handledaren lyssnar på, tar emot –bär den
handleddes oro och förvirring inför problematiska situationer i arbetet. Det blir
en trygghet för den handledde. Handledaren har inga färdiga lösningar på den
handleddes problem.
Ventilfunktion. Handledaren ger den handledde möjlighet att ”ösa ur sig”
känslor av exempelvis olust och irritation. Handledaren accepterar vreden,
tröttheten osv.
Stimulans- och stödfunktion. Detta kommer till uttryck genom handledarens
nyfikna och engagerade förhållningssätt inför den handledde och dennes
”berättelse”.
Identifikation. Handledaren kan bli en förebild både i sitt sätt att bemöta den
handledde och i sitt sätt att reagera i förhållande till de barn som beskrivs.



Att handleda någon betyder ju att bokstavligen leda någon vid handen. Det är ju bara att hoppas på att varken hon eller jag känner oss dragna vid nosen vid årsskiftet!!

27 september 2008

Jag har stulit...

Jag tycker emellanåt det är extremt svårt att komma på intressanta saker att skriva om. Ibland sitter jag framför skärmen i timmar och bara glor, känns det som. Andra dagar flyter det på och åter andra när stiltje råder så läser jag på andras bloggar i timmar. Jag har faktiskt hittat ganska många trevliga bloggare och några skall jag presentera i länklistan här bredvid.

Igår klickade jag mig runt i bloggvärlden och fick där fatt i dagens idé, eller ja, kanske inte fick utan stal kanske ligger närmare sanningen! Fast jag tror inte hon tar illa upp. Det är en variant på mina listor men jag hoppas att ni hakar på och skriver egna i era bloggar elller varför inte på min kommentarssida!! Hahahahahhaha......

5 saker som alltid finns i mitt kylskåp

  1. Kalles Randiga
  2. Ägg
  3. Mjölk
  4. Mitt snus
  5. Plastfolie

5 saker som alltid finns i min garderob

  1. Jeans
  2. Luvtröja
  3. Skjortor
  4. Skärp
  5. Regnkläder

5 böcker som jag ofta läser om igen

  1. "Simon och Ekarna" - Marianne Fredriksson
  2. "Allting Finns" - Göran Grip
  3. " En annorlunda verklighet" m.fl - Carlos Castaneda
  4. "Sinue - Egyptiern" - Mika Waltari
  5. "En Man" - Oriana Fallaci

23 september 2008

Varma stunder...

Det finns stunder i livet när allt känns varmt, mjukt, skönt och tårögdt. Ett varligt allvar och en enormt intensiv närvaro ingår också i dessa stunder. Man skulle kunna kalla dem "mirakelstunder" eller "ögonblinksvärk". Jag har inga egna barn men kan tänka mig att första gången man håller sitt barn i famnen är en "mirakelstund". Den intensiva glöden i en kärleksrelation när kropp, själ, ord och tankar flyter samman i en enhet är också en "mirakelstund".
Relativt ofta infaller dock dessa stunder för mig i samband med djur eller i naturen. Till exempel när jag hämtade min älskade lilla hund. 8 veckor gammal, darrande och rädd i mitt knä på väg hem. Mitt hjärta värkte och jag drabbades av "ögonblicksvärk". Även i mitt jobb kan dessa speciella stunder uppträda. I samtal med någon som försonats med tanken på döden och talar med en speciell värme och känsla om sina anhöriga och den oro hon känner för hur de skall klara sig utan henne.
När sorgen strömmar ur den kvarlämnade makens ögon, ögon som strålar av längtan och kärlek, och han förklarar med sprucken röst att nu är han bara en halv människa. Alla dessa och många fler varma stunder finns förstås och jag tycker det är viktigt att samla och bevara dom inom sig för ibland blåser så starka, kyliga och hårda vindar genom livet att man behöver värmen från dessa stunder.
Det här lilla klippet gav mig "ögonblinksvärk" och den vill jag dela med, mina trogna läsare!

21 september 2008

13 saker som gör mig förvånad...

Nu är det dags för en liten lista. Jag har gått hela dagen och funderat över vad jag skall skriva i min blogg. Det är en lika stor vånda varje dag! Men så slog det mig plötsligt. Jag känner mig ganska ofta förvånad över olika företeelser, både när det gäller mig själv och andra. Så det får bli dagens inlägg och lista!
  1. Jag blir ofta förvånad över att jag fortfarande vaknar på morgonen.

  2. Det förvånar mig att så många människor ägnar energi åt petitesser som vad andra har på sig, vad grannen gör eller inte gör etc.

  3. Jag är förvånad över all mediauppmärksamhet Tito B. får.

  4. Jag förvånas ofta över mina patienters mod trots vetskapen om att deras liv är begränsat.

  5. Det förvånar mig att "trädgårdstomtar" rankas högt på listan över smaklöshet.

  6. Jag blir förvånad när jag tänker på vilken tur jag haft i livet som träffat min sambo.

  7. Det förvånar mig att inte alla människor protesterar mot de skyhöga el- och bensinpriserna. Gemensam sak brukar ge resultat, eller?

  8. Jag blir förvånad (och rasande) över att det finns människor som kan plåga djur.

  9. Det förvånar mig att inte fler inser Patti Smith´s storhet.

  10. Jag är oerhört förvånad över att Leif Silbersky alltid försvar de mest kallhamrade psykopatmördarna med en sån frenesi.

  11. Det förvånar mig att gamla krigskonflikter, Israel-Palestina t.ex. aldrig dör ut.

  12. Jag blev oerhört förvånad över dokumentären om "Pony Play"( fetishism)-vuxna kvinnor/män som vill vara hästar(!) och bli dompterade av sina partners.

  13. Jag är genuint förvånad över att jag fortfarande förvånas.

20 september 2008

Oskulden är borta...

Äntligen har det hänt! Jag har berövats min oskuld när det gäller KANTARELLER! Idag har jag för första gången i mitt liv hittat Livs Levande Kantareller i skogen!! (Klicka på länken och ni hittar ett smaskigt recept med kantareller inblandade) Tjo och kors i taket. Som bekant går jag ju på svampkurs men jag kunde väl inte drömma om att enbart det, skulle resultera i att jag hittar kantareller i skogen! Eller vad tror ni?? Är det svampkursen som lagt grunden till min oskulds berövande?? Förresten tycker jag att det är väldigt dåligt med kommentarer på min blogg. Läser ni, ska ni kommentera! Hahahahahaha.....Tja, ni gör som ni vill men ibland känns det tämligen meningslöst att sitta och skriva och sambon är den enda som läser, nästan! Nog gnällt om det! tillbaka till skogens guld, kantarellerna. Tyvärr hittade jag inte så många så jag fick blanda ut läckerheterna med lite annat nämligen, brokkremla, brunsopp och björksopp. Nu blev det inte så mycket plockat över huvudtaget för vi var bara ute på en skogspromenad med hunden, men ändå. Det är kanske det som är knepet, när man inte förväntar sig kantareller DÅ hittar man dem!

Nej nu sjunger vi en sång tillsammans allihop! Ett, två, tre, fyrrr..........


1.Har du sett herr kantarell bort I enebacken?
Han kom dit i förrgår kväll, med sin hatt på nacken.
Den är gul, och den är grann, passar just en sådan man.
Passar åt herr kantarell, bort i enebacken.

2. Har du sett fru kantarell i den gula kjolen?
Hon är rund och glad och snäll, skiner rätt som solen.
Jämt hon har ett rysligt fläng, tidigt uppe, sent i säng.
Alltid glad, fru kantarell, i den gula kjolen.

3. Alla barnen kantarell, hundra visst och mera,
krupit upp ur gräsets fäll, och bli ständigt flera.
Alla knubbiga och små, med små gula koltar på,
Komma barnen kantarell, hundra visst och mera.

19 september 2008

Skrattparoxysm...

Har ni någon gång drabbats av ett plötsligt skrattanfall? Ni vet, man befinner sig i en ganska normal vardagssituation, plötsligt händer något som orsakar en eruption av en bubblande, okontrollerbar kaskad av skratt! Det finns ingen återvändo, ingen hejd, inget slut på vansinnesskrattandet. Man bara sugs in i en virvel av skratt som strömmar iväg mot total utmattning. Och värst av allt är nog att människor i omgivningen inte fattar nåt! De tittar oförstående, skakar på huvudet och ser ut att tycka att man är både imbecill och idiot på samma gång! Jag minns vid ett tillfälle när min kära sambo och jag var i kyrkan, tror det var julmässa med nattvard, på julaftons kväll för några år sedan. Jag tycker att det är ganska mysigt att gå i kyrkan ibland men är inte aktivt troende på något sätt. I vilket fall som helst, vi hade roat oss några dagar tidigare med att titta på en videosnutt på nätet, "Hatten är din". Det handlar ju delvis om hattar/mössor och när vi nu sitter i kyrkan s kommer plötsligt en dam i en mössa/hatt som var en kopia av den i videon. Det gick inte att hålla igen. Vi tittade inte ens på varandra utan bara bröt ihop. Tårarna rann, jag bet mig i handen, i tungan, i mina vantar, inget hjälpte , jag var förlorad och det i kyrkan! Otroligt pinsamt och jättekul på samma gång. Vi stannade faktiskt kavar och tog nattvarden, tro det eller ej!
Det finns andra tillfällen när skrattet bubblar på ett härligt, ljuvligt och äkta vis och det är när man vaknar mitt i natten ur en dröm som det hänt nåt kul i. När det händer tycker jag att hela min dag är lyckad redan innan den startat eftersom den glädjekicken "drömskrattet" gav mig håller i sig hela dagen! Skrattet kommer så direkt inifrån, man känner att det är ett sant, ärligt och äkta "barnskratt" på något sätt. Det är fyllt av lycka och energi!
Ibland kan det ju å andra sidan bli riktigt fel med en skrattparoxysm som ni kan se i filmen härunder. Även om jag inte förstår språket så inser jag att det är ett MYCKET seriöst och ALLVARLIGT inslag, egentligen! Höj ljudet på era datorer!



17 september 2008

Med ett halvt öra...

Satt i bilen idag på väg till en patient. Har alltid radion på när jag är ute och kör och då helst P3. Nyheterna kommer och jag lyssnar förstrött eftersom jag hört dom tidigare på morgonen. Plötsligt inser jag att det här har jag inte hört innan men jag missar en bit av inslaget. Det handlar om att landstinget i östergötland har analyserat sina 118 Lex Maria anmälningar på vårdskador man haft mellan åren 2003 och 2006.
Man kom fram till att det var den dåliga kommunikationen(32%) mellan vårdpersonal och läkare som orsakade en stor del av skadorna inom vården, närmare bestämt var tredje skada orsakades av detta. Bristen på kommunikation bestod framförallt i att man talade för lite om patienterna med varandra. Vidare var det oklarheter kring ansvar, att man inte var tillräckligt detaljerad, utan snarare detaljfattig vid överlämningen mellan 2 vårdskift och detta drabbade patienterna hårdare än när det fanns/finns problem kring rutiner (25%), dokumentation, tekniska problem(8%). Uppgifterna kom från Dagens Medicin enligt nyheterna. Vill du läsa hela artikeln, klicka på länken.

Jag måste säga att jag blev ganska häpen. Jag trodde inte att det var så dålig kommunikation inom vården idag. Kan ju inte låta bli att jämföra med hur vi har det på mitt jobb, där vi har ronder och rapporter, sociala ronder, team-möten, handledning och alla möjliga och omöjliga samråd kring våra patienter. Ibland kan jag t.o.m. tycka att det blir för mycket prat och diskussioner om och kring våra patienterna men inser samtidigt att det behövs för att vi skall kunna ge bästa möjliga vård och maximal symtomlindring. Om inte annat efter denna nyhet!!
Vi i vården jobbar ju trots allt med patienternas bästa framför ögonen och borde då kunna kommunicera på ett klart och tydligt sätt. Kurser och utbildningar, temadagar och konsulter i kommunikation finns det ju så att man kan gödsla med dom så jag tycker att problemet med dålig kommunikation borde kunna åtgärdas. Men det är klart vi kan ju inte gå in och ändra på människors personlighet lika lite som vi kan lagstifta om eller förändra de attityder och förhållningssätt som olika yrkeskategorier har gentemot varandra.
I grunden handlar det också om att kunna lyssna på vad andra har att säga, tänka efter och därefter säga nåt eller kanske rent utav att tiga. En av våra präster sa en klok sak vid ett tillfälle,... " det finns ett skäl till att vi fått 2 öron och 1 mun och det är för att vi skall lyssna dubbelt så mycket som vi pratar". Så klokt och så sant!

16 september 2008

En något "pinsam" last...

Jag tror att jag i ett tidigare inlägg antytt något om dolda laster så idag tänkte jag avslöja en av dem. Sedan ganska många år tillbaka, 1997-98, har jag varit barnsligt förtjust i att spela spel på datorn. Det hela började med att en arbetskamrat jag hade på den tiden, även hon kvinna, tipsade mig om några roliga spel som hon även kopierade åt mig. Jag hade då gått på mitt första erbjudande från arbetsgivaren om lånedator! Känns det igen?? Man tyckte det var billigt, smidigt och bra och man slapp ju tänka själv. Ops! Det var en liten parantes. Tillbaka till spelen jag fick, det var bl.a. Quake (1996) och Tomb Raider I (1996). Jag blev helt såld! Speciellt Tomb Raider med sin fantastiska huvudrollsinnehavarinna Lara Croft. Jag har spelat igenom samtliga Tomb Raider spel och haft kolossalt roligt under tiden. Lara är en kvinna med extraordinära talanger som ständig reser jorden runt på jakt i strapatsrika försök att spåra åldrade, hemliga, väl gömda artefakter och andra knepigheter. Hon konfronteras med en mängd olika elaka skurkar och monster. Hon utsätter sig för många faror både på land, i vatten och i luften. Djur attackerar henne liksom ondsinta människor. Hon löser gåtor och pussel, hon tvingas ständigt dra fram sina skjutvapen, hon hoppar över, kryper under saker, hon dyker, simmar och svingar sig över den ena farligheten efter den andra. Hon blåser undan luggen och vickar på höfterna, hon är cool och svettas mycket lite under alla dessa strapatser.
En liten spel-lista är nu på sin plats:
Ni kan följa länkarna ovan och läsa mera om spelen och Lara Croft. Den sista speltiteln, "Underworld", har inte släppts ännu. Den kommer att finnas i handeln fr.o.m. November månad i år. Gissa om jag längtar efter DET ospelade spelet??

Det kan kanske tyckas barnsligt, omoget och fjantigt att en vuxen kvinna sitter och spelar dataspel men jag (även om jag kanske borde skämmas) kan inte sluta fascineras av det. Det ger mig en fantastisk avkoppling och är en total motpol till mitt arbete. När jag sitter vid datorn så glömmer jag en jobbig arbetsdag och jag blir glad och avkopplad.
Sån är jag och det står jag för, faktiskt!!

13 september 2008

Ett "skepp" kom lastat till...återvinningscentralen

Med jämna mellanrum röjer och tömmer vi förråd, växthus, källare och garage. Vi tömmer i den bemärkelsen att gammalt "bröte" som förre ägaren inte iddes slänga själv, slänger vi. Idag var det dags fr en ny tur till återvinningscentralen. Vi tömde det gamla utedasset som skall görs om till ett annat slags rum! Det var fyllt med hönsnät, gamla presenningar, murarverktyg, fågelbon, pinnar, rep och en massa annat "mög". Som om inte allt det i sig räckte, så fyllde vi resten av släpet med 10-12 säckar med ÄPPLEN, fallfrukt och tusentals paradisäpplen, gamla grenar, stängselstolpar och armeringsjärn! Tungt och slitsamt var det men nu äntligen åkte vi iväg! Framme på återvinningen var det mycket folk som vanligt. Där fanns dessutom två s.k. "värdar". De hjälper till att sortera och visa oss vanliga dödliga vart saker skall slängas. Nåväl, jag gick fram till den ene av dem och bad honom komma och hjälpa oss när han var klar med det han höll på med. Vad tror ni hände??......Nada! Inget! Nothing!....Vi slet som djur och asade skiten runt stationerna/containrarna. Jag blev så rasande att jag slängde saker lite hipp som happ ( tror jag ?, vrede förblindar ju som bekant! ). Eftersom jag höll noggrann koll på vad dessa "värdar" sysslade med, så kan jag berätta att deras service idag bestod i att endast hjälpa de som hade saker som man kunde lägga vantarna på! Och då menar jag inte ett element!! Nej, dom smög omkring och kollade varje last som kom in och så kvistade dom iväg med ett par kartonger( ihopvikta, lätta saker ) i väntan på godsakerna. Tvi, sånt beteende. Vart tog servicen vägen?

12 september 2008

Fruktansvärd Fobi...

Jaha, nu är det bekräftat, det jag alltid misstänkt, anat och vetat!! Vi har giftiga spindlar i Sverige. Jag har ett antal olika "djurfobier", varav spindelfobi är en av de jobbigaste. Så fort en spindel blir större än en gammaldags 10-öring blir jag kallsvettig av obehag. Kommer dom upp i 50-öringsstorlek kommer paniken krypande. Förr hade jag för vana att kasta träskor på dom. Ibland träffade jag, ibland inte. Jag fick rysningar över hela kroppen och flög upp på en stol eller i soffan/sängen.På den tiden bodde jag i Göteborg och på somrarna invaderades min lägenhet av stora, svarta husspindlar. Avskyvärda varelser som spred skräck i mitt inre. Man kunde faktiskt HÖRA när de travade över golvet, så stora var dom! Mina två katter jag hade på den tiden brydde sig inte om dom så där fanns ingen hjälp att få. Nu när jag bor i ett hus som fullkomligen kryllar av spindlar och precis när jag trodde att jag kommit en bit på vägen och delvis botat min skräck, jag har t.o.m. låtit dem leva ifred så händer detta! Från och med nu kommer ALLA spindlar att få enkel biljett till "spiderheaven". Garanterat!

Svarta änkan etablerad i Sverige
Den fruktade giftspindeln svarta änkan har etablerat sig i Sverige, uppger Naturhistoriska riksmuseet.
Dit har drygt 10 spindlar skickats – bara i år. Svarta änkans gift är ett av de starkaste kända gifterna.
– I år har jag fått runt 10 svarta änkor skickade till mig, men jag får ju bara reda på en mycket liten del av dem som upptäcks. Och många av dem som kommer in via transporter upptäcks aldrig, säger intendent Bert Gustavsson på Naturhistoriska riksmuseet, till TT.
Enligt Gustavsson är det inte en fråga om, eller när, svarta änkan kommer att etablera sig i Sverige, den är redan här.
– Ett exempel är en kille i Värmland som importerat en bil från USA. Bilen stod i ett garage i tre år. När han skulle flytta på bilen kröp det fram spindlar. De hade alltså under tre år förökat sig.
Enligt Bert Gustavsson klarar arten det svenska klimatet bra. Den är vanlig i inlandet i Kanada och norra USA, där klimatet är kallare på vintern och varmare på sommaren.
– Dessutom är Svarta änkan ett rovdjur och behöver ingen specifik växt för att överleva.
Är den svarta änkan här för att stanna?
– Ja, det tror jag.
Livsfarligt
På giftinformationscentralen händer det att man får samtal från personer som har blivit stuckna av en svart änka.
– Vårt råd är då att man ska ta det lugnt, så att giftet inte sprids, och sedan ta sig till sjukhus, säger Anna Landgren, läkare på Giftinformationscentralen.
TT: Hur farligt är giftet?
– Det finns personer som har dött av den svarta änkan runt om i världen, men det beror på hur mycket gift du får i dig och var den biter. I 80 procent av fallen får man bara milda symptom i form av svettningar och smärta.
I Sverige finns inga lager med motgift mot Svarta änkan. Symptom som uppkommer, som muskelspasmer eller blodryckspåverkan, behandlas för sig.
Dallerspindel?
Just nu utreder Bert Gustavsson några andra spindlar som kommit med en leverans från Kina. I en container hittades ett 40-tal spindlar. En lagerarbetare i Halmstad blev stucken och ankeln svullnade upp. Ytterligare en person på lagret blev biten av en spindel på benet, utan reaktion. Båda fördes till sjukhus för kontroll, skriver Hallandsposten.
På Naturhistoriska riksmuseet misstänkte personalen utifrån bilder att det rörde sig om den giftiga dallerspindeln. Nu har tre levande spindlar skickats till museet.
– Jag vill inte bestämt uttala mig ännu, men det ser ut att vara två olika arter. Först på måndag kan vi säkert ge besked om vilken typ av spindlar det rör sig om, säger Bert Gustavsson.
Många exotiska djur slinker med vid import av livsmedel, eftersom det inte kan behandlas med gas eller kyla. Och ekotrenden gör att alltmer obesprutad mat importeras.
– Det finns en risk för att det här kommer att öka. Vi ser en liten, försiktig trend, säger Bert Gustavsson.
Hämtat ur Aftonbladet idag



För alla er, som liksom jag, avskyr spindlar. Här kan ni fobiträna, klappa och mata besten.

9 september 2008

Trött,slut och musik...

Hmm, känner mig trött och slut idag! Har haft mycket att göra på jobbet, jag har massor kvar att ta hand om i trädgården. Stressade hem, matade djuret och tog en kissochbajs-runda. Snabbt byte av kläder och kvickt iväg till ett medeljympapass som inte gick så bra för min del. Fick hela tiden kramp i benet, vaden och foten. "Kondisen" är nog nera på -75 och svetten lackar så jag inget ser genom mina igenimmade glasögon. Inser att åldern börjar ta ut sin rätt!! I morgon ska vi iväg till kick´n´box igen. Just nu är jag inte alls sugen på det, kan jag säga. Skulle mycket hellre vilja ligga på soffan och bli matad med praliner. Men, men det hinner ju ändra sig till imorgon kväll. Nej, nu kopplar vi av med lite musik istället! En av världens vackraste sånger. Sjung med, vet jag!

Vi avslutar kvällen med en vacker, vemodig och nostalgisk slagdänga från förr! Mmm så mysigt det blir härinne. Fram med tändarna och gunga med. Natti, natti...

8 september 2008

Uppsamlingsheat...

Insåg idag att jag har flera saker som måste följas upp i bloggen.


  • Om vi börjar med namntävlingen så har "kansliet" bestämt att båten kommer att döpas till BIGGE. Det innebär att min käre svåger Ove vann! Grattis Ove, du har vunnit en middag på landet. Vi får väl hitta en tid som passar oss alla.
  • Kommer ni ihåg att jag skrev om paradisäppelträdet som jag löpt amok på? Jag har löst problemet med de stora och höga grenarna genom att helt enkelt ringa en firma som är specialister på beskärning av fruktträd.
  • Har glömt att berätta om kick´n box passet. Det var jättekul och jag ser fram emot en ny omgång på onsdag. Skall lägga ned mycket energi på att få in rätt teknik för om jag behärskar den så tror jag att jag kommer att bli en ny "Paolo Roberto".
  • Vidskepligheten, jag lägger aldrig nycklar på bordet, = otur. Jag spottar efter svarta katter, = otur. Går aldrig under stegar, = otur. Långt bak i huvudet hör jag fortfarande mammas röst som säger: "du skall inte sjunga morgonen då får du gråta innan kvällen". De orden hörde jag nästan varje morgon under min barndom och det har delvis inneburit att jag fortfarande avbryter min egen skönsång på morgonen. Mer får ni inte veta!

Avslutningsvis kan jag berätta att vi idag varit på svampkurs. Tre timmar teori varvat med "levande" svampar som vi skulle artbestämma, eller vad det heter. Kul! Vi var 11 deltagare plus ledaren. Vi skrev, luktade, "rev", bröt, njöt, suktade och grimaserade åt alla de olika svampar han plockade fram. Vi har ytterligare 3 tillfällen på kursen och nästa gång skall vi träffas ute i det gröna för att leta och plocka svamp som sen skall skärskådas av vår förnämlige ledare, Arne G. Jag hoppas på att jag efter denna kurs skall kunna hitta riktiga kantareller och inte komma hemdragandes med korgar fyllda av falska kantareller, vilket har hänt tidigare i mitt liv.

Fotot är hämtat från tidningen Norra Skåne idag och mannen på fotot är vår kursledare Arne Gustavsson.

7 september 2008

Loppis-inferno...

Idag var det dags igen! HIF-loppisen skulle gå av stapeln klockan 14.00. Vi kom dit fem i, alltså i sista minuten. Massor av folk och alla stod och väntade på startskottet. Det innebär bara att på given signal (har aldrig sett vari den siganlen består) rusar folk som "rabiata kvinnoprästmotståndare" mot alla bord. Först till kvarn betyder här att man kan knuffa iväg folk som bowlingkäglor bara jag hinner fram först till soffgruppen från 1996! Det är faktiskt också ganska facinerande att se människors blickar, det liksom glöder av vansinne. Att mitt i detta försöka ta sig fram till ett av borden är faktiskt förenat med livsfara. Armbågar, axlar, ben, fötter, handväskor, paraplyer, ja allt är tillåtna tillhyggen för att ta sig fram till lumpen, och jag lovar, de används hela tiden. Jag får en känsla av att människor tappar greppet om moral, uppfostran och värderingar och bara agerar på primitiv instinkt a la´neanderthalare.

När jag hunnit hämta andan efter den här cirkusförevisningen så är alla saker jag tänkt köpa redan borta och jag vandrar i ett bedövat töcken mellan borden och tar i saker på måfå. Köper en del saker jag aldrig ens tänkt att jag skulle köpa!
Hur jag mår ikväll? Jo, tack det är lugnt. Har "tävlat" härhemma om vem som först hinner duscha, äta mest, ta maten först, diska snabbast, starta datorn osv. osv. Jag har fullständigt "krossat" min sambo med hjälp av armbågar, ben, fötter, kastruller, kaffekokare, porslin, handukar m.m. Men jag hann i alla fall först i allt och till allt! "I krig, kärlek och loppmarknader är allt tillåtet!" Eller hur det nu var?

5 september 2008

Censurvarning...

Hahahahhahah...hittade denna bilden på nätet. Totalt helgalen, snuskig och hemsk men ack så kul. Observera att ni måste klicka på bilden för att kunna läsa texten.
Jag hoppas att jag aldrig blir senil och virrig på ålderns höst och börjar att sätta mina kläderna "bakochfram". Åtminstone inte underkläderna! När jag tänker efter är det ju i och för sig inget nytt när det gäller mig!

När jag var liten och satte ett livstycke eller en tröja "bakochfram" kom min saliga mor rusande som en tjur och slet tröjan av mig. Jag var tvungen att ta en nytt livstycke/ tröja på mig eftersom det betydde otur att bara vända den rätt och ha den på. Hon sa att hela dagen skulle bli förstörd och något hemskt skulle hända! Alternativet till att byta till ett helt nytt plagg var, enligt mamma, att vända den på utan att dra den över huvudet! Förstår ni? Dra ur armarna ur ärmarna och snurra den rätt på kroppen! Ja såna ideér hade hon! Skrock och vidskepelse är egentligen rätt kul och jag måste nog bekänna att jag har en hel del såna laster men det blir kanske några sådana bekännelser nästa inlägg!

2 september 2008

Medeljympa på landet...

Idag har vi varit på jympa för första gången här på landet. Vi blev medlemmar i Korpen och cyklade nu ikväll till en liten träningslokal inte så långt härifrån.
Vi kom dit straxt innan 18.oo och det fullkomligen "drösar" av "kärringar" som väntar på att bli insläppta. Medelåldern gissar jag låg på 45+ fast där var några yngre tjejer och faktiskt hela 2 män. De var nog 55+.
Ledaren var kort, satt och pratade oavbrutet. Skämtade och tramsade på bred dialekt. Jympan startade i lagom tempo och det kändes helt okej. Efter halva passet mattades min iver eftersom jag började känna av min rygg lite väl mycket. Kan inte säga att passet höll Friskis&Svettis standard men det var ändå helt ok!

Imorgon skall vi på Boxning, 60 minuter!!

1 september 2008

Härmapa...

En annan bloggare, Åsa, hade hittat ett personlighetstest som jag bara inte kunde låta bli att testa. Det var åtskilliga frågor man skulle besvara så sanningsenligt som möjligt. Givetvis svarade jag både sant och ärligt och resultatet ser ni nedan. Vad tycker ni, stämmer det in på den Pia ni tror ni känner??
Pias personlighetstyp:
Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.

Karriärer som skulle kunna passa Pia:
Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, studievägledare, journalister, religionslärare.